Idag såg jag en hen.

Hen satte sig vid ett bord bredvid oss. Hen tog fram ett anteckningsblock, några häften, sin mobil med hörlurar i och såg sig omkring. Jag fick tillfälle att betrakta hen. Håret var kortklippt, en aning rakat på sidorna. Mustasch och ett välansat ganska glest skägg. Markerade glasögon. En mellanblå t-shirt, jeans och svarta lågskor. Ett halsband om halsen, ganska tight med ett hänge som jag inte såg vad det föreställde. Små händer och glest behårade underarmar. Hen reste sig plötsligt. Vi var nog för högröstade, vi skrattade och hade trevligt. Hen skulle nog plugga eller jobba trots att det var lördag. Hen samlade ihop sina papper och reste sig. Med rundade höfter och tom gren gick hen iväg, något irriterad att få byta plats. På lite håll såg hen han ut. När jag senare såg hen gå iväg med
svängande höfter och trippande steg så var det mer en hon. Jag är emot hen i litteraturen. Men det kanske är bra att det finns ett henbegrepp i alla fall. Jag vet verkligen inte vad hen var egentligen, men vad gör det?

image


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s