Söndagslunk

Jag har haft en härlig söndag så här i slutet av augusti, med kaffefrukost på en solig altan, tung sovande hund i knät och den där sköna söndagskänslan i kroppen. Ledig… Lilla mamma fyllde år idag också, så det blev en ordentlig släktfika på em. Däremellan hann jag med ett träningspass.

Kvällen har bestått av matlagning och tvätt. Nu ligger mina söner och soffan är så skön.

Varje dag när jag läser mina bloggvänners inlägg så slås jag över hur målinriktade alla är. Skrivandet får verkligen ta plats i deras liv. Jag har hamnat i en svacka, ett vakuum som inte vill ge med sig. Jag har stora drömmar om att fortsätta mitt skrivande, men tröskeln till datorn är såååå hög just nu. Så mycket annat som kommer i första rummet. Det är förstås okej, men jag har en stilla undran: När ska det ge med sig? Jag har ju fortfarande en längtan att få den där stunden av stillhet till skrivande. Varför ska det vara så svårt?