Annas lilla skrivarskola – skrivprocessen del 3 – Våndor

Våndor

Jante ser dig (bilder från http://www.pixabay.com)

Ibland har jag hybris. Jag tror verkligen att det jag nu håller på att skriva kommer att bli den där bästsäljaren som alla kommer prata om nästa år. Åtminstone hoppas ju en del av mig det när jag skrivit något som låter så himla bra (i mina öron dock). Det är kanske den bästa av skrivar-känslor, att du känner dig stolt och nöjd över ditt skapande.

Dessvärre är detta inte den allom rådande känslan när jag skriver i alla fall. Oräkneliga är de blogginlägg jag också läst om just våndorna, hindren och allt annat av prokrastrineringsart som gör att du inte skriver lika lätt och flödande jämt. Hinder har vi talat om redan och nu kommer vi till det som kanske inte främst finns runt omkring dig, som tv:n och mobilen ständigt gör. Nej nu handlar det mer om det som försiggår inuti huvudet.

Synonymer till vånda = ångest, plåga, lidande, kval, pina, ve, anfäktelse, smärta, tortyr, marter

Jag kan inte. Jag är dålig. Ingen kommer vilja läsa den här skiten i alla fall.
Håll i hatten. När dessa tankar kommer, så måste du hejda dem innan de gör för mycket skada. Du kommer alltid vara din hårdaste kritiker, vilket är bra. Men – du ska inte sänka dig själv genom dumma och förminskande tankar. Då finns risk för att en självuppfyllande profetia står utanför dörren och knackar på. –Hej, hej! Det är du som är så värdelös va? Det säger du till dig själv hela tiden, va? Okej, då vet du att du alltid kommer vara så här kass, det är lika bra du lägger ned skrivandet, du blir aldrig bättre än så här. Om du fortsätter ja. Så lägg av. Fyll dig i stället med motsatsens affirmationer. Även den knackar på och vad den har att berätta vet du redan. Lycka till.

Jag kommer aldrig bli lika bra som xx och xx eller xx.
Nehej. Vem vet det? Du, eller? En viktig del av författardrömmen är att hålla den vid liv. Att jämföra sig med alla de duktiga författare som finns där ute är lika med döden. I alla fall om du har den utgångspunkten. Det finns fantastiska författare där ute, som skrivit storslagna verk som är odödliga (eller den där vansinnigt roliga feelgood-romanen du läste i hängmattan, som du sedan liksom glömde bort, men den var lika bra för det). Låt dig inspireras av andra i stället. Har de lyckats så kan du lyckas. Tänk så här: Jag kan bli hur bra som helst. Jag är jag och INGEN kan skriva som jag. Så är det. DET är en sanning. Använd den till något konstruktivt. Skriv dina texter. Ingen annan kan göra det. Punkt.

Jag vågar inte låta någon läsa detta, aldrig!
Jaha. Vad är tanken med ditt skrivande? Skriver du dagbok? Fine. Men har du tänkt dig att skriva ett manus som är tänkt att bli en bok som är tänkt att andra ska läsa så … Alla drabbas av känslan att hålla kvar sin text, att hemlighålla den. För vad kan hända? Mycket. Något du arbetat med länge, svettats, gråtit och skrattat med, ska plötsligt hamna i någon annans händer. Någon ska tycka. Tycka om eller inte. Du ska bli läst. Håll kvar i den känslan. Du ska bli läst! Någon vill läsa just det som du har skrivit. Det är inte farligt. Det är härligt! Fantastiskt. Tycker jag. Fast läskigt. Det hör till.

Det finns många våndor att fastna i. Jag hoppas att du stänger dörren om någon tråkmåns knackar på. Öppna bara och släpp in ljusa tankar!

Nästa gång handlar det om att hitta tiden att skriva. Hoppas du kikar in och läser om det nästa tisdag.

Låt pennan (eller tangenterna) glöda!

Simultanförmåga?

Jag vill tipsa om en fantastisk tidning om skrivande, nämligen tidningen Skriva. Superbra och läsvärd med massor av tips om allt som hör skrivande och böcker till. Bra pris på prenumeration, 349 kr för ett helt år av tips (6 nummer) och klart värd varenda krona!