Redigera inte ihjäl dig under processen
Det finns massor skrivet om redigering och vilka faser man går igenom med sitt manus. Jag tänker inte tömma ut det ämnet på något sätt här idag, utan gör som vanligt – ger dig mina högst personliga åsikter om vad som funkar (eller inte funkar) för mig. Skriv gärna dina egna reflektioner över detta heta ämne i kommentarsfältet sedan. 🙂
Jag brukar läsa mitt manus i sin helhet ganska ofta. Det kan bero på att det dröjt ett tag mellan skrivtillfällena och att jag känner ett behov av att läsa in mig på handlingen och karaktärerna för att komma in i rätt ”mood”. Redan här hittar jag ett råd till dig – skriv så ofta du kan, så håller du berättelsen igång. Det spar mycket tid. Elementärt, min käre Watson, men i alla fall.
Oavsett så hittar jag alltid fel i texten när jag läser den. Ord som behöver bytas ut eller meningar som låter konstigt. Jag kan även få för mig att byta namn på någon karaktär eller att flytta något stycke som känns felplacerat. Stopp! Gör inte så. För mig brukar det sluta med att min skrivtid gått åt till att greja runt i texten helt i onödan. För vem vet om just den där förändringen gjorde texten bättre i slutändan? Fokusera i stället på att producera text. Skriv, människa skriv! Det är bättre att ha massor av text ett tugga sig igenom sedan, än att småpeta hela tiden. Du kanske förstör mer än du förbättrar.
Jag har svårt att släppa igenom stavfel under tiden jag skriver. Ser jag att det blivit fel så MÅSTE jag ändra så att det blir rätt på en gång. Knasigt egentligen, eftersom ordbehandlingsprogram faktiskt finns för att hjälpa till med det sen. Jag kan lova att du inte missar ett endaste stavfel när du korrläser din text så småningom. Nåja, ett och annat brukar slinka igenom, men då handlar det oftast om ordformer snarare än stavfel, tänker jag.
Jag skulle önska att jag kunde låta bli att fixa till allting under tiden. Jag tror nämligen att skrivflytet störs ut ganska lätt om du gör som undertecknad. Fastna inte på ord som ”skaver”. Rödmarkera ordet så kan du ta tag i det vid ett senare tillfälle. Att leta synonymer mitt i alltihop är inte heller så produktivt. Om du kommit in i ett flöde, så låt det flöda. Stoppa inte den kreativa vågen med en massa onödigt redigerande. Det har du tid med sen. Massor (innan du blir nöjd). Jag lovar.
Ann Ljungberg är författarcoach. Jag har inte träffat henne eller läst särskilt mycket om henne, men vet att hon arrangerar skrivkurser och att hon gör det väldigt framgångsrikt. En dröm är att få gå en sådan kurs i framtiden … Klicka här så får du läsa några väl valda ord om redigering, skrivet av Jens Ljungberg. Jag tycker att hans övning på slutet ger en god bild av vad jag själv verkligen behöver öva på … Lycka till!
Annas ark 
Håller fullständigt med dig. Det handlar om att våga släppa texten ifrån sig någongång. Givetvis rättar jag stavfel och byter några ord då och då, men efter ett tag måste man sluta med det. Jag ska börja höglösa min bok nu och sen släpper jag den ifrån mig.
Spännande fas. Lycka till! Hoppas någon lyssnar också. Det tror jag kan vara nyttigt. ☺
Så bra råd, och SÅ svårt att följa.
Jag fattar inte att det ska vara så himla svårt!! 😜
Detta är något jag har problem med! Jag får prestationsångest och får inget flyt ibland pga att jag försöker ”värka” fram en perfekt formulering, en perfekt liknelse eller vad det kan vara. Jag kanske bara skall låta det flöda på och gå tillbaka och redigera efter att texten fått vila en bra stund (några veckor typ). Jag antar att det är bäst att skriva mycket och sedan stryka det som inte skall vara med instället för att sitta och snida och finputsa bitar som jag sedan noggrant sätter fast med ett starkt lim 🙂
Sitter just nu med ett manus till ett barn/ungdomsbok och känner att jag hindras i skrivandet av en massa frågor som gäller just denna typ av böcker. Ligger jag rätt i svårighetsgrad? Är det för läskigt/våldsamt? Är dialogen verkligen trovärdig? ..osv..
Hej och välkommen till min blogg! 🙂
Jag känner igen mig! jag vill att det ska bli bra på en gång. I början var jag knappt medveten om att en text ens behövde redigeras! 😀
så spännande att du skriver på en barn/ungdomsbok! Får man fråga vilken genre? Har du givit ut något tidigare?
Tack Anna 🙂
Jag har inte gett ut något hittills, men när ju en dröm (eller jag borde ju säga att jag har ett mål) att ge ut en bok inom en inte allt för avlägsen framtid.
Det är en skräck/spänning/low fantasy. Den utspelar sig i ett Sverige som nästan är som vår egen, men ändå inte. Utvecklingen har vid något skede tagit ett stickspår. Det skall finnas med en del mer eller mindre övernaturliga inslag, men jag försöker undvika klyschor så lång det är möjligt (vem vill inte vara unik liksom? 😉
Det jag har haft en del huvudbry är vilken nivå jag skall lägga mig på. Förlagen har vad jag förstår en kategori som är 9-12, vilket enligt min mening är ett väldigt brett spann eftersom det händer väldigt mycket med barnens läsförmåga under dessa år. Jag tror det lutar åt att den blir i överkanten av detta spann om inte åt ”unga vuxna”-hållet. Jag har fått rådet att tänka mig en specifik läsare när jag skriver och det kanske är bra så man inte börjar spreta.
Jag har hittills bara skrivit skräcknoveller (för vuxna) så det blir en utmaning att skriva liknande för barn. Som tur är har jag barn som är 9, 11 och 15 så jag har testpiloter 🙂
Vilken ålder vänder sig dina böcker till?
Åh vad bra med egna testpiloter! Mina barn är 12 och 14 (23 – åringen räknas inte i sammanhanget) och de avskyr att läsa. Stackars mig! Lärare o författare som jag är. 😉
9-12 kan vara lite missvisande. Mina böcker är inom det spannet. En duktig läsare i 7- 8 årsåldern skulle säkert kunna uppskatta dem, samtidigt som en driven 11-12åring tycker att det är för lätt. Svårt det där.
Du är nog i gott sällskap. Jag tror det är många barn som inte upptäcker tjusningen med att läsa i den åldern, mina är några av dessa (i alla fall 9- och 11-åringen). Jag tror det gäller att hitta rätt böcker om de skall fastna för läsandet. Det måste vara något som är intressant nog för att de skall ”traggla” på. Flytet i läsandet har tyvärr inte infunnit sig riktigt, men det kommer nog. Det kan ju vara ett bra mått på om mina texter är bra. Om de orkar läsa dem så kanske jag har något som funkar 😉
Hur tänker du när det gäller att ta upp jobbiga saker i barnböcker? Tex familjer med relationsproblem, mobbing osv. Jag har tänkt att ha med en karaktär som en svårt sjuk i cancer, lillebrodern till huvudpersonen närmare bestämt.
Min bok Glashjärtat vänner – eller fiender handlar om skilsmässa, mobbning och misshandel. Skriver man det på rätt sätt funkar det kanon. Viktiga ämnen! Kör hårt!