Jag har bloggat om Martina Haag ett par gånger. Min blogg har fått flera hundra (kanske flera tusen?) visningar tack vare hennes namn. På plussidan helt klart. Är fortfarande tacksam över att jag inte fått fler påhopp än ett. Jag har förklarat mig när jag behövt. (Var lite sur på henne för ett par år sen. Jag är inte långsint.)
Senast handlade det om Martin Widmark. Ni vet The Martin Widmark. Till råga på allt så var jag sur på honom också. (Vad är mitt problem?) Hans Lassemaja-böcker har fått mig att börja skriva på en ny barnboksserie. Och det är ju bra. Till och med strålande!
Nu återstår att se hur många visningar jag får tack vare honom. En sak är i alla fall säker: Jag syns på hans hemsida. Titta noga på bilden (ledtråd: Jag gästbloggade den dagen. Tack Anna 🙂 ).
Annas ark 
Där ser man vilken makt ordet kan ha ibland. Även om det förstås alltid är lite vanskligt att skriva om en kändis. Speciellt om du är lite sur på personen i fråga. Då gäller det att vara beredd och svara. Samtidigt så är det så att alla kommentarer är bra – oavsett positiva eller negativa. Alla har en rätt till åsikt och det får vi respektera. Så länge personen inte går till elaka personangrepp. Då får vi agera censur tycker jag.
Heja Anna!
Nog har jag tänkt på det! TÄNK om någon av dem skulle få för sig att fråga vad jag menar … 😊 Jo, jag skulle kunna försvara mina ståndpunkter. Jag har ju tränat mina barn att de ska tänka som att allt de skriver på nätet ska de kunna säga direkt till den personen (eller tänka deras föräldrar till och med). Samma ska gälla för mig förstås.
Ordets makt är mäktigare än svärdets. Sagt i nån Indiana Jones-film…..