Nu har jag lagt sista handen vid manuset. Hoppas jag. Vi har lusläst och läst som lusar och till och med i denna genomgång hittade jag fel. Ett borttappat ord och ett grammatiskt uttryck som var helt fel. Det är så himla viktigt att läsa noga.
Jag läser just nu min allra första bok för ett gäng nio-tioåringar i skolan. Oj, vad jag gödslade med utropstecken! Och ett par grodor textmässigt har jag också upptäckt och får lida lite över när jag läser. Samtidigt kan jag se min egen utveckling och det är coolt. Att jag missade vid korrläsningen på den boken var kanske inte så konstigt. Jag minns att jag satt i bilen på väg till Öland på semester och läste inlagan i mobilen …
Funderar lite på de som skriver tegelstenar. Vilket jobb! Min bok är bara på 120 sidor med stor stil och illustrationer så det är överkomligt att läsa noggrant på ett par timmar. Oj, oj, stor eloge till er som skriver riktigt tunga romaner!
Jag fick för mig att tipsa om hur du kan lyckas med din baksidestext i mitt förra blogginlägg. På tal om att läsa noga … Du får själv läsa och se om du hittar felet. 🙂
Passar på att tacka skrivcoachen Anna Hellqvist för att hon uppmärksammat min resa mot utgivning denna gång. Riktigt roligt att få vara en del av hennes inspirerande blogg. Läs gärna hennes inlägg här.
Annas ark 
Fint inlägg. Ja, visst är det svårt att korrläsa, jag hittar också fel hela tiden. Men skam den som ger sig! Vi kämpar vidare!
Tack Pia. Ja, det känns som ett evigt arbete. Men Oh vad roligt det blir att se resultatet sen. 😃
Visst är det intressant det där att läsa sina tidigare alster och upptäcka fel. Jag tillhör inte den som skäms för mina tidigare texter utan hellre ser den utveckling jag gått igenom. För så är det – ju mer vi skriver desto bättre blir vi på det. Så grattis till dina framgångar!
Tack Anna! Och det är verkligen så man ska se på det. Utveckling och lärande framför allt. Tänk vad bra vi då kommer bli så småningom! 😀
Känner igen det där med att skämmas över sina nybörjarmissar … Men faktiskt är motsatsen värre. Förhoppningsvis lär man sig mer och mer och alla gör misstag i början. Så att inte de dem betyder sannolikt att man fortfarande inte lärt sig 🙂
Sant! Det finns missar jag aldrig kommer att göra om. Och nya som jag ännu inte gjort! 🙂
Usch ja, man läser och hittar nya fel hela tiden, men jag håller med om att det är trevligt att se sin egen utveckling. Trevligt att höra att du brukar sitta i en bil på väg till Öland, det gör vi också titt som tätt! Hur ger du ut boken? Och grattis, förresten!
Hej Susan! Det är Idus förlag som ger ut boken. Jätteroligt och spännande! Jag är stolt som en tupp och värre blir det väl när jag har boken i mon hand. 😊
Öland är man favoeitplats på jorden. Älskart! 💕
Åh lycka till!!!! (gödslar med utropstecken och hopp om en stor skopa välförtjänt framgång)
Tack fina du!!!! 💕💜
Även det mest framgångsrika författare kan missa grammatiskt och kommatering. Jag läser A Game of Thrones just nu för första gången. Jag är på sidan 472 och ha upptäckt tre gramatiska fel än så länge – i det sjuttiofjärde upplaga (som det står på titel sidan). Undra hur många det fanns i det första upplaga!
Oj! Jo, jag kan absolut förstå att det smuget sig in småfel (och möjligen några av mer störande karaktär) i de mer omfångsrika böckerna. Så det är ett hästjobb, sannerligen.
Jag stör mig dessutom på fel och upprepningar jag hittar i andras texter. Så helst vill jag ju inte ha ett endaste fel i mina. 🙂
Nu har jag läst och ändrat för sista? gången och det känns så skönt.
Ja det där med små korrfel kommer man nog aldrig helt ifrån. Även i de mest etablerade författarnas böcker förekommer de om det kan vara till nån tröst? Har hört om en väääldigt populär författare som byter tempus lite här och där i sina böcker, helt utan rim o reson.
Ja Gud, det där med att läsa gamla manus… Det är tur man kan ta det
… Som ett tecken på att man utvecklats. Råkade skicka innan jag var klar. 🙂
Men det måste vara jobbigt när författaren liksom är större än förlaget och vägrar ändra på felen bara för att han kan. 😀
Det verkar bara korkat! Förlaget bör väl ändå ha kunskapen. Men det kan säkert bli prestige. Tur att vi inte har dessa problem! 😉
Det tror jag med det är. Ja det är nog tur vi har lite ödmjukhet kvar 😉