Nu ska jag gnälla.
Jag har startat en enskild firma. Det är i princip ett måste när man börjar göra tex författarbesök i skolor eller liknande. Hej, hopp, vad kul.
Roligt att åka på författarbesök i skolor? – ja. Roligt att sälja böcker? – ja. Roligt att skriva fakturor och FÖRSÖKA FÖRSTÅ HUR MAN GÖR MED MOMSEN? – NEJ!
Jag har googlat och läst så ögonen blöder. Jag kommer att drömma mardrömmar om momskoder, kontera, debet, blaj, blaj, blaj. JAG FÅR GRÅA HÅR av detta.
Och nackvärk och magknip.
Jag vill egentligen bara göra som tjuren Ferdinand. Eller köra huvudet i sanden som en struts. (Som de ju egentligen inte alls gör har jag hört).
Jag får hjärnbryt.
Som han skidåkaren sa (var det något på e? Per Elofsson?) ”Det är bara att bryta ihop och komma igen”.
Ungefär så.
Jag kanske tröstar mig med en kopp kaffe och mitt senaste barnboksmanus. Fast det är klart. Skriver jag fler böcker får jag väl fortsätta med de däringa räkenskaperna.
Håhåjaja. Over and out.
Annas ark 
Inget gott som inte har något ont med sig 😄
Jag säger ändå grattis till att du gör författarbesök och säljer böcker, det är stort! Och bokföringen blir enklare med tiden, snart går det på räls 😊
Tack Marie! Positivt tänkande känns väldigt viktigt i detta fall.
Jag hoppas att jag klarar av det till slut. 😊
Klart du gör! Positivt tänkande 😉